Du släpper tyglarna men minns alltid vägen hit

"...Igår gick jag på mammas gata
Vissa dagar så kan jag sakna
Tryggheten från gamla dagar
men det finns inget som kan få dom tillbaka
 
Igår gick jag på mammas gata
Vissa dagar så kan jag sakna
Tryggheten från gamla dagar
men det finns inget som kan få dom tillbaka
 
Ibland vill jag återvända
Men det finns ett litet dilemma
Det känns som skorna börjar klämma
Och jag får växtvärk jag måste lämna
 
Hey Hey
 
Staden känns för liten
Du och jag börja om det känns för tidigt
Eller för sent hur den än blir de,
kommer alltid vara en del av mitt liv ye
 
.....
 
Man är tillbaka på mammas gata
Bland fotbollsmålen, ungdomsgården
Ungdomsåren det är då det slår en
 
Hur vi gick där och väntade vad skulle hända
Tiden kom och gick och man känner sig allt för hemma
Allt för hämmad aldrig bländad av
storstadens ljus dom är alltid tända nu
 
Har vi flyttat spridits för vinden
födda på nytt och vi slog igen grinden
 
Ibland på tunn is, okända vatten,
du vet hur jag älskar hur vi rusade igenom natten
I en okänd taxi, i en okänd stad
som magnetism en okänd lag
 
om att vi måste vidare aldrig klara
Alltid på jakt och det fattas bara
en liten pusselbit och vi springer dit
Du släpper tyglarna men minns alltid vägen hit..."
 
 
Mammas Gata - Promoe feat. Andreas Grega, Timbuktu, Supreme

smile and the world will smile with you

Killen jobbar. Jag förbereder för kvällen. Våra matgäster kommer över vid fem. Vi har planerat, handlat och städat. Nu kommer det till matlagningen. Inte min starkaste sida men jag ska göra mitt bästa. Trots allt är det ju riktigt roligt att laga mat!
 
Igår tog vi bussen runt i området. Hittade nya fina områden och handlade två ryggsäckar fulla i Bromma. Skype-dejten med familjen var inbokad klockan 21 finsk tid och vi hann precis hem till den överänskomna tiden. Disskuterade livet på båda sidor havet och resan vi kommer göra tillsammans i vinter. Trevligt att se hur det flyter på där hemma! 

1

för ett år sedan

 
För ett år sedan. Då var livet som bäst! Kändes det som då iaf. Nu vet jag att den jag är idag och där jag är idag är det rätta för mej.
 
Men då, för ett år sedan då var sommarn min! Jag hade nyss fyllt arton år, jag var nyfiken på livet, nybliven singel och jag hade precis gått ut tvåan. Jag hade inget att oroa mej för. Jag var frisk, hade vännerna, min familj och släkten nära mej! Jag hängde på stadens alla (få) krogar och jag gjorde små resor. En resa gick till Åland. Kära Åland!
Jenny var min reskamrat och tillsammans åkte vi över för att se vad Mariehamn och Rockoff kunde erbjuda oss. Vi fördrev dagarna på stranden med nya bekanta, eller på de röda gatorna, i centrum och på festivalområdet. Vi blev tillfrågade om vi ville komma på efterfest med artisterna, men gick aldrig. Istället strövade vi omkring på egna äventyr i Mariehamn. Uttrycket som beskriver sommarn 2011 bäst är, inga bekymmer! Även om augusti bjöd på problem.. och senare igen, lycka!
 
Sommaren 2012, kommer vara en mycket annorlunda sommar! Jag har precis flyttat till Stockholm, min stora dröm! Vi har börjat känna oss hemma här. Jag trivs! Jag bor ihop med min kille och ni kan nu mera kalla oss sambos. Jag kommer inte festa som jag gjorde för ett år sedan. Men jag känner att jag inte har samma behov av det. Jag är inte singel. Skönt (tycker jag nu)! För jag har världens bästa pojkvän (o. sambo) och jag älskar honom verkligen! Jag ska inte resa mycket. Men flytten hit har för mej varit en lång rolig resa hittills så jag kan vänta med att resa till vintern då vi flyger till Afrika. Jag ska börja jobba inom en snar framtid och jag hoppas kunna njuta av många fina dagar här i stan innan studierna börjar på hösten. Tror detta kommer bli ännu en lyckad  och rolig sommar!
 
Ta hand om er, Trevlig fortsättning på sommarn!
 
 
1